En etnisk svensk som talar rinkebysvenska och ansluter sig till IS kan mycket väl ha lämnat den svenska kulturgemenskapen, men han är fortfarande svensk.
Den mörkhyade, adopterade mannen som är militär och spelar nyckelharpa kan mycket väl vara en del av den svenska gemenskapen, men han är inte svensk.
Ditt ursprung är inte ett spektrum. Antingen föds du svensk eller så gör du det inte.
Det kulturnationalismen gör i sin yttersta form är att beröva människor deras ursprung och stoltheten över den nation de tillhör. Deras svenskhet villkoras av att de ställer sig bakom vissa moderna liberala värderingar, som dessutom kan förändras beroende på vem som företräder dem.
Oavsett vilka teorier du utvecklar på din kammare är det ett faktum att människor i första hand identifierar sig med sitt ursprung.
De är smålänningar eftersom deras förfäder vilar i gravar vid den lokala kyrkan och har gjort det i generationer.
De ser Sverige som sitt land eftersom de ingår i en lång kedja som binder samman dåtid, nutid och framtid.
Jag rekommenderar att du talar med några personer som adopterats till Sverige och frågar om de någon gång har känt sig splittrade och rotlösa till följd av att de har haft svårt att identifiera sig med landet de kommit till, trots att de bott här hela livet.
Jag kan garantera dig att merparten någon gång under livet har mått dåligt över detta.
Det är inte konstigt. Individer tillhör ett folk. Detta folk tillhör en kultur, en civilisation och en nation.
Klipp av dessa band, och människor kommer att bli olyckliga.
Ett Sverige utan etniska svenskar kommer inte vara Sverige, oavsett hur mycket nyckelharpa som spelas.