Bra genomgång @sofius

Mohamed Abdukardir Ali har på några dygn gått från att vara en okänd person med vad man får beskriva som stora ekonomiska och relationsmässiga problem till att bli en rikskänd riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Nyheten om att det inletts en förundersökning om valfusk har slagit ner som en atombomb i det politiska Sverige. Hur kunde detta hända? Och hur påverkar skandalen vad som händer framöver? Att Vänsterpartiet inte har någon koll på vilka stollar de har på sina listor är ingen överraskning. Före valet tvingades partiet stryka hela 33 namn – efter medial granskning, inte egen kontroll – eftersom de uppvisat antisemitism och hyllat terrorism. Vad som dock är både förvånande och oroande är att den tidigare partisekreteraren Pernilla Zethraeus sade i tisdagens Aktuellt att hon inte var förvånad över att det har kunna bli så här fel i Vänsterpartiet. Det saknar nämligen tillräckligt bra interna strukturer för att garantera att de som söker folkets förtroende via partiets valsedlar är lämpliga företrädare. Det håller inte. Som riksdagsledamot får man tillgång till en massa känslig information som rör rikets säkerhet och strategier i internationella förhandlingar. Man är med och stiftar lagar som alla måste följa. Vidare genomför inte Säkerhetspolisen eller andra myndigheter några säkerhetskontroller av riksdagsledamöter eller statsråd – staten ska inte styra över dem som styr staten. Partierna kan inte heller avsätta riksdagsledamöter, utan bara sparka ut dem ur partiet och då blir vederbörande politisk vilde om de inte självmant lämnar parlamentet. Därför måste partierna ta sitt ansvar före val och se till att varenda namn som står på valsedlarna åtminstone inte är direkt olämpliga. Men det har alltså inte Vänsterpartiet gjort och nu är haveriet ett faktum. Mohamed Abdukardir Ali vägrar också att lösa problemet genom att ge upp sin riksdagsplats. Däremot har han och V kommit överens om att han inte ska dyka upp och tjänstgöra i riksdagen då den öppnar på måndag, men ändå uppbära arvodet på 81 400 kronor i månaden. Panikdraget kallar de för ”timeout”. Men om det är något inte Vänsterpartiet har råd med just nu är det att hålla sig undan. De rödgröna har en mycket snäv riksdagsmajoritet och befinner sig i oerhört svåra regeringsförhandlingar. Läget är känsligt och marginalerna är små. Skulle Mohamed Abdukardir Ali bli politisk vilde eller det blir ett omval i Dalarna som påverkar styrkeförhållandena i riksdagen kan affären påverka all politik i Sverige under resten av mandatperioden. Vänsterpartiets stjärna stod inte högt tidigare i Centerpartiet och i delar av Socialdemokraterna. Denna skandal lär inte göra det enklare att bilda regering tillsammans – och ännu mindre komma överens om en statsbudget och annan sakpolitik. Detta förstärks också av att det inte bara är Mohamed Abdukardir Ali som har kryssat sig in i riksdagen för Vänsterpartiet. Anfal Mahdi från Malmö blev en av V:s mest kryssade kandidater – trots att hon visat uppskattning för Hamas terrorattack mot civila den 7 oktober 2023. Nu säger hon att hon ska driva på för en ”miljardärsskatt” och avskaffande av ”marknadsskolan” i riksdagen. Sug på den Elisabeth Thand Ringqvist. Det är obegripligt, men ändå inte förvånande, att Vänsterpartiet fick hela 568 781 röster (8,4 procent av väljarna). Alla dessa människor inte bara accepterar, utan belönar ett parti med antidemokratiska och antisemitiska företrädare. De är uppfyllda av att de är ”de goda” och saknar därför varje form av självinsikt om egna tillkortakommanden. De ser inte rasismen, intoleransen och våldsromantiken i den egna rörelsen – eftersom de skanderar mot ”Israels folkmord” på gator och torg. Paradoxalt nog utan att protestera högljutt mot islamisternas terror och förtryck i Gaza, Afghanistan, Iran, Jemen och en lång rad andra muslimska länder. Det sorgligaste i alltihopa är att Sveriges guld – tilliten mellan människor – tar skada. Bara misstanken om valfusk kan minska legitimiteten för det svenska demokratiska systemet. Att även föreningslivet måste ta höjd för att många nya invånare tar med sig alltifrån klanstrukturer till att det är okej att skaffa sig förmåner på skattebetalarnas bekostnad är en förlust. Men Vänsterpartiet visar att det är ett faktum. Måtte vänsterpartisterna nu lära sig en läxa och göra om och göra rätt. Inget talar dock för det. Därför är den enda rimliga slutsatsen för de andra partierna att se till att V aldrig får regeringsmakt. kristianstadsbladet.se/ledar…

Mohamed Abdukardir Ali har på några dygn gått från att vara en okänd person med vad man får beskriva som stora ekonomiska och relationsmässiga problem till att bli en rikskänd riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Nyheten om att det inletts en förundersökning om valfusk har slagit ner som en atombomb i det politiska Sverige. Hur kunde detta hända? Och hur påverkar skandalen vad som händer framöver? Att Vänsterpartiet inte har någon koll på vilka stollar de har på sina listor är ingen överraskning. Före valet tvingades partiet stryka hela 33 namn – efter medial granskning, inte egen kontroll – eftersom de uppvisat antisemitism och hyllat terrorism. Vad som dock är både förvånande och oroande är att den tidigare partisekreteraren Pernilla Zethraeus sade i tisdagens Aktuellt att hon inte var förvånad över att det har kunna bli så här fel i Vänsterpartiet. Det saknar nämligen tillräckligt bra interna strukturer för att garantera att de som söker folkets förtroende via partiets valsedlar är lämpliga företrädare. Det håller inte. Som riksdagsledamot får man tillgång till en massa känslig information som rör rikets säkerhet och strategier i internationella förhandlingar. Man är med och stiftar lagar som alla måste följa. Vidare genomför inte Säkerhetspolisen eller andra myndigheter några säkerhetskontroller av riksdagsledamöter eller statsråd – staten ska inte styra över dem som styr staten. Partierna kan inte heller avsätta riksdagsledamöter, utan bara sparka ut dem ur partiet och då blir vederbörande politisk vilde om de inte självmant lämnar parlamentet. Därför måste partierna ta sitt ansvar före val och se till att varenda namn som står på valsedlarna åtminstone inte är direkt olämpliga. Men det har alltså inte Vänsterpartiet gjort och nu är haveriet ett faktum. Mohamed Abdukardir Ali vägrar också att lösa problemet genom att ge upp sin riksdagsplats. Däremot har han och V kommit överens om att han inte ska dyka upp och tjänstgöra i riksdagen då den öppnar på måndag, men ändå uppbära arvodet på 81 400 kronor i månaden. Panikdraget kallar de för ”timeout”. Men om det är något inte Vänsterpartiet har råd med just nu är det att hålla sig undan. De rödgröna har en mycket snäv riksdagsmajoritet och befinner sig i oerhört svåra regeringsförhandlingar. Läget är känsligt och marginalerna är små. Skulle Mohamed Abdukardir Ali bli politisk vilde eller det blir ett omval i Dalarna som påverkar styrkeförhållandena i riksdagen kan affären påverka all politik i Sverige under resten av mandatperioden. Vänsterpartiets stjärna stod inte högt tidigare i Centerpartiet och i delar av Socialdemokraterna. Denna skandal lär inte göra det enklare att bilda regering tillsammans – och ännu mindre komma överens om en statsbudget och annan sakpolitik. Detta förstärks också av att det inte bara är Mohamed Abdukardir Ali som har kryssat sig in i riksdagen för Vänsterpartiet. Anfal Mahdi från Malmö blev en av V:s mest kryssade kandidater – trots att hon visat uppskattning för Hamas terrorattack mot civila den 7 oktober 2023. Nu säger hon att hon ska driva på för en ”miljardärsskatt” och avskaffande av ”marknadsskolan” i riksdagen. Sug på den Elisabeth Thand Ringqvist. Det är obegripligt, men ändå inte förvånande, att Vänsterpartiet fick hela 568 781 röster (8,4 procent av väljarna). Alla dessa människor inte bara accepterar, utan belönar ett parti med antidemokratiska och antisemitiska företrädare. De är uppfyllda av att de är ”de goda” och saknar därför varje form av självinsikt om egna tillkortakommanden. De ser inte rasismen, intoleransen och våldsromantiken i den egna rörelsen – eftersom de skanderar mot ”Israels folkmord” på gator och torg. Paradoxalt nog utan att protestera högljutt mot islamisternas terror och förtryck i Gaza, Afghanistan, Iran, Jemen och en lång rad andra muslimska länder. Det sorgligaste i alltihopa är att Sveriges guld – tilliten mellan människor – tar skada. Bara misstanken om valfusk kan minska legitimiteten för det svenska demokratiska systemet. Att även föreningslivet måste ta höjd för att många nya invånare tar med sig alltifrån klanstrukturer till att det är okej att skaffa sig förmåner på skattebetalarnas bekostnad är en förlust. Men Vänsterpartiet visar att det är ett faktum. Måtte vänsterpartisterna nu lära sig en läxa och göra om och göra rätt. Inget talar dock för det. Därför är den enda rimliga slutsatsen för de andra partierna att se till att V aldrig får regeringsmakt. kristianstadsbladet.se/ledar…